Kervo är en trivsam stad med drygt 38 000 invånare i mellersta Nyland. Det är bra att bo och leva här. Det är nära överallt och de mångsidiga tjänsterna kan nås enkelt till fots eller med cykel. Förbindelserna till grannkommunerna och huvudstadsregionen är snabba antingen med tåg eller med bil. Tågresan till Helsingfors tar bara 20 minuter och Tammerfors nås på 1,5 timme.
Förutom den hemtrevliga atmosfären kan du njuta av högklassig kultur, konst, idrottsupplevelser och lummiga rekreationsområden i Kervo. Här kan du enkelt slinka in i den grönskande naturen, eftersom Kervo har många rekreationsområden. En av prioriteringarna i Kervos stadsstrategi är en välmående grön stad, och genom detta har staden förbundit sig att ytterligare öka grönområdena.
Den livliga staden bygger också på mångsidiga stadsevenemang. I Kervo firas den årliga Kervodagen veckoslutet före midsommar. Scenerna är Kervos parker, gator och torg och förstås också invånarnas hemgator och -gårdar runt om i staden, där det ordnas popup-kaféer, loppisar och konstutställningar. Den årliga cirkusmarknaden tar över staden i september. Då får vi njuta av högklassiga cirkusföreställningar och annat mångsidigt marknadsprogram. Hela stadens jul firas vid Heikkilä hembygdsmuseum. Julfirandet i en idyllisk miljö lockade över 4000 besökare i december 2022.
Kervo kallas också Finlands crickethuvudstad. Här finns Finlands enda cricketplan som uppfyller internationella standarder, känd för tiotals miljoner cricketfans som en kvalmatcharena till cricket-VM sommaren 2022.
År 2024 blir en enda fest i Kervo, då staden fyller hundra år. Staden kommer då att erbjuda ett mångsidigt program för alla i Kervobor.
Det fanns bebyggelse i Kervo redan för 9 000 år sedan. Ett bevis på detta är de benfragment som hittats i Pisinmäki, som kan användas för att berätta vad invånare jagade vid denna tid. På 1500-talet bodde uppskattningsvis ett par hundra personer i Kervo. De äldsta gårdarna som nämns på denna tid i Kervo är Heikkilä, Kervo gård och Lapila gård.
På medeltiden hörde Kervo administrativt till Sibbo. När Tusby församling grundades år 1643 blev Kervo en del av Tusby. Kervo köping grundades genom förordning av statsrådet år 1924, då invånarantalet var 3 083. Kervo blev stad år 1970.
Trafiken på Helsingfors–Tavastehus-banan inleddes år 1862 och järnvägen möjliggjorde industrialiseringen av Kervo. Först kom tegelbruken och Finlands första cementfabrik år 1869. År 1880 hade Kervo redan 649 invånare, och förutom tegelbruken var orten hem för Kakelfabriken och Raketfabriken.
Det gyllene mönstret på Kervos vapen föreställer en “snickarkrona”, dvs. en sammanfogning gjord av en snickare. Vapnets tema kommer från träindustrin, som spelat en viktig roll i Kervos utveckling. I början av 1900-talet var Kervo känt som en snickarort, och Kervo snickerifabrik var en gång i tiden den största och mest kända tillverkaren av möbler för offentliga rum i Finland. Till exempel är Riksdagshusets möbler tillverkade i Kervo.
Tack vare sina goda trafikförbindelser och den stora inflyttningen började Kervo på 1970-talet utvecklas till en modern stad med gågator och parker. Då nästan fördubblades invånarantalet. År 1974 gjorde Bostadsmässan i Jaakkola Kervo käny och lyfte fram orten i det nationella rampljuset.
Numera bor och njuter människor av livet i Kervo i en aktiv och livlig stad med hobbymöjligheter och evenemang för alla smaker. Cirkusmarknaden, Kervodagen och Vitlöksfestivalen är bra exempel på stadens mångsidiga evenemang.
